Svensk blogg

Återställning

By September 13, 2013 2 Comments
no image added yet.

Jag tror hela händelsen med räddningsaktionen på Frendo i Chamonix har påverkat mig mer än vad jag skulle trott.

Det goda som kan komma ur detta är uppmärksamheten kring att detta lätta alpina sätt att ta sig uppför krävande berg inte går att bara göra huxflux.

Nu är det tid för återställning. Och studering av franska. Och bär.

Emelie

Emelie

Emelie

Swedish mountain lover. Loves running and skiing, farming and baking! ❤

  • Stefan

    Emelie!

    Tack för svaret (i det förra inlägget). Då förstår jag lite mer hur du tänkte. Det finns säkert en hel del avundsjuka bland “traditionalisterna” på det nya, snabba sättet att röra sig på i bergen som bl. a. du och (framförallt) Killian representerar, men jag tycker ändå att man, när man så att säga “lämnar landsvägen” bör klara sig själv så långt det bara går. Och där kanske ni fuskar lite med att ha med er kläder, näring osv. och litar lite för mycket på er fysiska förmåga. Det är farligt att åka bil också, som Anna skrev, men man kan ju välja om man vill ha säkerhetsbältet på sig eller inte.

    Nåväl, fortsätt att träna, klättra, baka bullar och allt vad du nu gör. Och fortsätt att blogga om det!

  • Jenso

    Det är ganska enkelt att tala om risker för räddningspersonalen. Som just “räddningspersonal” på helikopter så kan jag säga att det är inte mitt jobb att döma någon och därför gör jag inte så heller. Det spelar ingen roll om den man skall hjälpa är proffs, amatör, minimalist eller traditionalist, överlevare eller suicidal. Oftast har vi ju ingen aning om vad det är för några vi skall hjälpa förrän efteråt i trygghet. Så får vi larm försöker vi hjälpa till – men vi tar inte några risker för någon! Vi hjälper inte någon om vi inte är helt trygga i situationen – och det är ofta något helt annat att lösa situationen torr, varm mätt och med en helikopter än att ta sig ner påbacken, kall och trött. Vi lägger alla odds på vår sida, vi “fuskar” med alla medel för att lyckas. Men vi tar inga risker som inte är bekväma med, då får du stanna på berget eller var det nu är och det är inte vårat problem längre. Faktiskt!
    Skall man väva in riskerna för räddaren i personalen i den här debatten så kan man väl vara medveten om det: vi är inga robotar som kastar oss ut i vad som helst för att rädda någon.

    Angående ETA så förstår jag dig precis. Klart ni ville veta, en rädd människa hungrar efter kontroll! Inte säkert att de kunde ge något heller utan förmodar att de väntade ut en väderlucka som de inte visste när den skulle komma. Däremot så vill man ju inte att någon lämnar en känd position i det läget när man vill snabbt in och ut, så det kanske förklarar situationen något. Men jag vet inte eftersom inte jag var där!

    Med det sagt: bra att ni kallade på hjälp när ni inte var säkra på att ni kunde lösa det längre. Och ett gott tecken att du inser att situationen påverkar så här i efterhand. Men lär man av sina misstag och aldrig är rädd för att be om hjälp så är man alltid på rätt väg.A

    Och jag instämmer med stefan- spring och blogga på!